Kjell-Olof Feldt

När Playboy gav ut sin svenska upplaga var det många som höjde på ögonbrynen. De svenska herrtidningarnas storhetstid var för länge sedan förbi. Café och Slitz och sedan Moore tog över pinuppan och satte in henne i en mer livsstilsbetonad miljö. Med den klassiska amerikanska herrtidningen Playboy hade utvecklingen farit fram tämligen hårdhänt. Upplagan hade sjunkit betänkligt och tidningens inflytande radikalt minskat. En gång i tiden hade de stora epokgörande intervjuerna blandats med avklädda kvinnor i en soft core genre. Den stora Playboy-intervjun hade bildat skola och alla samtidens stora namn hade framträtt i tidningen.

Intervjun byggde på att reporter-teamet mer eller mindre bosatte sig hemma hos den intervjuade och det var långlånga fråga-svar-sjok. I Sverige fanns inte den traditionen men ambitionen med svenska Playboy var ändå att bland reportage och avklädda kvinnor klämma in det berömda intervju-formatet.

Till tidningens femte utgåva 1999 hade jag fått uppdraget att intervjua förre finansministern Kjell-Olof Feldt. Frågan som genast inställer sig är: hur var det möjligt att få en gammal sosse att medverka i en ganska avklädd publikation? Svaret var att en av tidningens medarbetare var hans styvson Erik Hörstadius. Och, möjligen, att jag skulle göra intervjun.

Men att flytta in hos Kjell-Olof, hans hustru Birgitta von Otter och deras hund var aldrig aktuellt. Dock gav han mig flera timmars samtal i trädgården i Storängen i Nacka och dagen avslutades med att jag skjutsade honom och Birgitta in till Stockholm i min stora Buick stationsvagn.

Bingo Rimér tog bilderna och det kan man inte ana.